Historia

Stiftelsen Barnens Dag och Barnens Ö

Stiftelsen Barnens Dag har en hundraårig spännande historia och upprinnelsen till kolloverksamheten går ännu längre tillbaka, då den redan på 1880-talet startades med folkskolans intåg. På den tiden låg utbildningsväsendet under kyrkan och präster och lärare startade tillsammans sommarlovsföreningar. Kollekt samlades in och barn skickades till landet för att få frisk luft, få vara barn och få möjlighet att bygga upp sin hälsa. 

År 1905 byggdes det första huset för kollo på Barnens Ö och Barnens Dags Förening i Stockholm blev en paraplyorganisation för alla sommarlovsföreningar. Barnens Dag drog varje år igång omfattande aktiviteter och karnevaler med flera tusen utklädda barn som samlade in pengar. Stora summor pengar samlades in i början av 1900-talet och 1911 köptes det som idag kallas Barnens Ö in.

Barnens Ö består av 650 hektar mark och cirka 3.3 mil stränder på Granö, Lingslätö och Salnö i Stockholms norra skärgård. Senare inköptes även Fiskeboda utanför Katrineholm för barn som inte tålde havsluft. Hela svenska folket stod bakom satsningarna för barnen och alla den tidens kända personer var med i manifestationerna. Kolloverksamheten ingick i byggandet av det svenska folkhemmet. 

Fram till slutet av 60-talet växte verksamheten hela tiden och stugor och gårdar byggdes efter ritningar av kända arkitekter. Idag finns över 400 hus på Barnens Ö och inget hus är det andra likt. Under 1980-talet byggdes kurs- och konferensverksamhet upp på både Barnens Ö och Fiskeboda. 

Stiftelsen Barnens Dag bildades 1980 och övertog då Barnens Dags Förenings egendomar på Barnens Ö och Fiskeboda i Katrineholms kommun. Syftet är att främja verksamhet för barn och ungdom samt att äga och förvalta egendomarna på Barnens Ö och Fiskeboda för verksamhet året om.

Fiskeboda i Julita

Sedan järnåldern har Julitabygden varit bebodd och detta vet man tack vare fynd i gravfält i trakten. Den förste kände ägaren till Julita Gård, Erik den heliges son konung Knut Eriksson, överlämnade omkring år 1180 gården till de katolska cistercienser-munkarna från Clairvaux i Frankrike. De rådde då om marken ända ut till Fiskeboda. Gustav Vasa gjorde så småningom slut på klosterepoken och Julita blev åter kungsgård och hade en rad ägare under de kommande 150 åren.

Under 1600-talet tog malmbrytningen sin början och Fiskeboda användes som utskeppningshamn för malm och props (rundvirke till gruvstöttor) till bland annat England. Kring å 1660 lades bruksdriften ner i brist på malm och skog och i slutet av 1600-talet hamnade Julita Gård hos den polska släkten Palbitzki. Den siste av dessa, Mattias Palbitzki, dog 1851. Dennes maka, Beata, använde därefter Fiskeboda som änkesäte under 21 år.

Herrgårdsbyggnaden på Fiskeboda är byggd i slutet av 1700-talet, av arkitekten SAR Carl Hårleman. Han var bland annat med och ritade Stockholms slott, Konsistoriet i Uppsala och Strängnäs kyrktorn. 1887 påbörjades den stora sjösänkningen av Hjälmaren. Medelvattenytan sänktes med 1,9 meter och man kan ännu se spåren av de gamla strandvallarna runt vår halvö.

Samtidigt köper grosshandlaren Johan Bäckström Julita Gård och Baron Gedda köper Fiskeboda. En tid ägs Fiskeboda av kapten Ekblom som 1940 sålde Fiskeboda till Barnens Dags förening i Stockholm. Föreningen byggde tolv stugor och under sommartid användes gården som barnkoloni för bortåt 400 barn. Sedan 1980 ägs Fiskeboda av Stiftelsen Barnens Dag och än idag bedrivs kolloverksamhet här. Förutom kolloverksamhet har vi även stuguthyrning och camping.